English
Svenska
Bacopa
Brahmi, Den gudomliga medicinen, Nådens Ört
Bacopa är en nootropisk ört och dess användning för neurologiska och psykiatriska obalanser är väldokumenterade. Bacopa bygger nervvävnad, stärker hjärtat genom att den stödjer oss i att hantera stress, är bra vid luftvägsproblem såsom astma, bronkit, hosta. Men den används främst vid utbrändhet, för att förbättra minnet och som en “brain-food”.
Yogis och andra som mediterar använder Bacopa för att öka förståelsen, koncentrationen och minnet. I Indien används Bacopa av de som diagnosticeras med ADHD med mycket goda resultat. Bacopa är bra när man känner sig splittrad och har svårt att fokusera. Den ger översikt i stället för miljontals separata detaljer och ger stöd att skönja mönstret.
I de tusenåriga ayurvediska texterna lovordas Bacopas stödjande egenskaper för Medhya (intellekt), Ayushya (livslängd), Rasayana (föryngring), Prajnasaktivardhana (intellektuell kraft), Hrdaya (hjärta), Majjadhaty Rasayana (föryngring av nervsystemet), Balya (styrka, särskilt sinnets), Jivaniya (livsenergi), Nidrajanana (sömn), Dhana (rikedom), svara (röst), Varna (hy) och Anuloma (omdirigera flödet av vata nedåt). Det är inte för inte Bacopa kallas för den gudomliga medicinen.
Rosmarin
“Här är Rosmarin, den hjälper oss att minnas.” – Shakespeare
Värmande och stimulerar cirkulationen, särskillt till huvudet, hjärnan inklusive ögonen, därför bra vid glaucom. Cirkulerar blodet till hjärtat, levern och gallblåsan, därför bra för matsmältningen. Bra för nerverna, vid Alzheimers, nootropisk dvs stödjer kognitiv funktion, korttids och långtidsminnet. Stödjande vid diabetes II.
Bra för personer som saknar självförtroende och skänker klarhet kring vem vi är, varför vi är här och hur vi ska använda tiden vi har. Rudolph Steiner sa att Rosmarin stärker jagkänslan, som han relaterade till den solära energin som värmer upp kroppen. Rosmarin stärker självmedvetenhet, särskillt när den används på morgonen för att väcka medvetandet.
Rosmarin hjälper oss att minnas vilka vi är, att vara starka i oss själva, att omfamna det förflutna och nuet utan ånger. Genom att minnas via hjärtat snarare än med hjärnan kalibreras kanalen mellan sinnet och hjärtat och klarhet skapas för att omstrukturera och uttrycka hjärtats språk och att återknyta kontakten till våra rötter.